det här har växt i mig

ett stort steg, en enorm skillnad.
ja, mellan bästa vän och kompis.
- enligt mig så är de stegen de längsta, skillnaden är större än du kan tänka dig.
och just nu
har bäst-före-datumet gått ut på vår vänskap
det kanske inte kunde ske. men i detta läge kunde det
ett tomt stort hål känns det som i magen, och det ska det säkert med förmodligen.
för nåt som har stått dig närmast hjärtat förlorar nu sin plats och far väg ut i rymden och är vilken randombit som helst.
pressen, pressen på att vi två skulle klara det tillsammans var oerhört stor och vi klarade det inte tillsammans så som vi trodde skulle ske.
men bägge har mognat så pass så nu kunde detta samtal ske
och bra, för nu är det överstökat
ingen behöver gå och grubbla över hur det är.
för nu är det bestämt
vi börjar om från en helt ny start, som vanliga enkla kompisar
och även de enklaste av alla enkla kompisar kan utvecklas till nåt speciellt
men frågan är den om vi kan göra det igen
då måste vi tro på oss tillsammans, och kämpa.
men i det dära stadiet är vi inte än på länge
för nu är vi bara vilka vanliga typer som helst som har fötterna på jorden.
men tack, tack för allt du har gett mig, lärt mig, all kärlek och alla underbara minnen.
jag kommer sakna allt vi har haft tillsammans, men detta var bäst och bägge var överens.
slutet gott, allting gott.

tack ellen, tack!