så långt borta
så långt borta känns allt just nu
tiden bara rinner iväg och det känns som om man inte tar vara på tiden
vart tar tiden vägen?
en månad har gått på sommarlovet
herregud
telefonsamtalet 10/7 kändes bra
äntligen har jag nog glömt honom
jag försöker så gott det går
jag gör mitt bästa
imon
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar